tur i oturen

Det var nog lite tur i oturen iallafall, även om jag önskar att den inte var så stor. Om åtta dagar hade jag stått utan försäkring i två månader och då hade i stort sett inget bolag tagit mig vilket betyder att jag ej får köra min bil, ingen bil inget jobb.
Okej jag ser något positivt igen men jag tror ej längre på att det bara kan bli bättre, det sägs ju att allt kommer i tre, störtar ett plan så ser du minst två allvarliga olyckor till med plan... ni fattar poängen.
Okej måndag (lucia) 13 december, då är det precis tre månader sen Marco lämnade och min otur började (två dagar senare var min tvättmaskin trasig and so on), borde jag nu inte har kommit förbi den magiska siffran 3?
Nu kan jag knappt vänta till tisdag, måste ju vara något helt otroligt som kommer hända, men vågar jag gå utanför dörren innan dess?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0