försvunnen


Jag har fâtt bastning av en kompis för att jag varken svarar i telefonen eller ringer.
Men detta har en enkel förklaring och den kallas JOBB. Och med den lilla tid jag fâr över inanan jag stupar i säng försöker jag uttnyttja med min son och gubbe, kanske städa lite och sâdana saker, leta ny lägenhet dâ vi har pâ tok för mycket fukt (läs mögel) i dâvarande grotta, försöker klämma in nâgon sorts motion, matlagning och kanse sitta och ha lite kvalitetstid i soffan, en son som är sjuk varannan vecka och vi mâste börja om med "ta bort blöja" gâng pâ gâng.

Bara för att man inte hör av sig pâ en vecka betyder inte att man är arg, utan att man har turen att ha mycket jobb.

Prickig Vimpel




urgencias

var där vi hamnade igâr med Kiano... det vill säga akuten!
Vi upptäckte att pâ det intimaste stället var det mycket svullet och konstig färg, snabbt iväg innan smärtan kanske kryper fram.
Vad fâr vi höra? Operation! Omskärelse!
Papi hâller pâ svimma av smärta!?! Mami funderar pà fördelarna och om Kiano mâste sövas? sammtidigt som man känner sig smâtt skyldig.
Doktorn pillar lite pâ Kianos blâmärken och försvinner.

Ny Doktor kommer efter mycket lâng väntan och frâgar om Kianos (stora blâ/lila) födelsemärke som han har pâ benet.
- nu tänker mami att socialen kommer skickas pâ oss -
Men ingen operation!!! tack och lov, men nu har vi fâtt noga instruktioner (3 gânger) om hur vi ska fâ allt att bli rätt igen.  

Hemkomna och boom - Kiano flyger med huvudet rakt in i hyllkanten -
Papi stressar fram att vi mâste âka till akuten (igen?) Stor bula med en raya de blod.
 - tar vi oss till akuten igen och träffar samma Doktor, hmmmm. jag har en bättre idé, vi lugnar Kiano med ett kex och ser sen hur farligt det är. Inge blod som rinner= mycket bra tecken och kexet fungerar, vi behöver inte âka in igen.
Om jag inte skriver nâgot här pâ mycket länge sâ är det för att Kiano har gett mig en hjärtattack!

.........................................................................


tips!


min tur

                                                                                        

att fà uppleva det underbara viruset som vandra ön runt.
Toaletten har varit min bästa vän idag, frân alla hâll och kanter (tack för den infon tänker ni säkert nu?). Men jag har sett detta frân den positiva sidan, DONKEN! japp jag har avnjutit en Happy Meal för att sen avsluta med laktosfri argentinsk gräddtârta, ska det ändâ bara gâ rakt igenom kan det ju inte göra sâ mycket, eller?
Sitter dock och funderar om vi kanske har hamnat i en ond cirkel? ai por favor no!


Vad är en blogg?

Satt och funderade lite pà det...
För vissa verkar det vara en stor grej att blogga. Mànga känner att dom vill inte lämna ut för mycket uppgifter om sig själva och andra ser det som ett sett att kunna uttrycka sig och kanske till och med avreagera sig.
Mânga använder det som ett meddel att nâ omvärlden att visa vad just dom kan, andra säljer sina hantverk.
Det finns bâde negativa och positiva tankar om blogging och var och en fâr tycka sitt och jag tror att det är just det som är poängen, att man fâr tycka och tänka som man själv vill.
Jag använder det mer som en dagbok, dels för mig när jag sitter där pâ âlderdomshemmet och kan titta tillbaka i livet och för att Kiano ska kunna se hur hans uppväxt var och självklart för alla som bor lângt borta frân oss ska kunna känna att vi är lite närmare.

Operation; ta bort BLÖJA!

Hur mânga veckor ska det behöva ta????
pâ dagis har han fattat poängen, men resten av tiden verkar han ha glömt bort hur en toalett ser ut och det gör inte det lättare när han tycker om att gâ med blöta byxor.
Idag tog vi oss ut pâ lângpromenad och duktiga mami frâgade fint om vi inte behövde göra "pipi"..... japp inga problem men mami har händerna fulla med "caca" (bajs), han tar ju i sâ mycket sâ att det kommer ut överallt! Igâr plockade vi bajskluttar i parken med hundens bajspâse, vilket glamour liv vi lever!
Men jag är positiv och idag kör vi första natten utan, hâll tummarna!


36 timmar

fick vi ha papi hemma!
Igâr morse ringde det pà dörren... tvâ gânger, innan jag han reagera att det inte var en försäljare.
Ikväll körde vi ut till flygplatsen och lämnade papi som skulle âka vidare, stackarn han visste knappt själv var han skulle men vi hoppas pâ att han är tillbaka redan pâ torsdag?

Men vi har uttnyttjat dessa 36 timmar till MAX.......lek, mycket mat och vila!


Especial!

Unge herrn i huset vart mycket nöjd av dagens outfit som mami valde ut imorse!
Klocka, jeans, linne och skjorta!







Bara vanlig torsdag

och dagens lektion har varit att tömma Kianos byxor pâ sand innan vi sätter oss i bilen!
Nu mâste hela bilen storstädas, hela Santa Catalina är full med äckliga men fina träd som släpper ifrân nâgot kladd och fastnar pâ hela bilen, tänk genomskinligt tuggummi i pyttesmâ bitar. Inte roligt alls!


            




Turistleken...

Det bästa med att bo i en turiststad är att vi som är bosatta här fâr ibland testa pâ turistattraktioner gratis.
Igâr var vi en samling mamisar med barn som passade pâ att âka Palma runt med turistbussen, högst upp satt vi och roligast tyckte Kiano var när en trädgren slog mami i huvudet.



  






RSS 2.0