Back again

Efter 13 ârs uppehâll sâ har jag nu dammat av min cello, jag hade egentligen ingen direkt tanke att ta fram den utan den stod mer som dekoration i ett hörn.
Men när man sedan fâr en förfrâgan (utan val) att spela pâ sonens skola i musik klassen sầ är det bara till att ÖVA... det är nu gjort och idag har jag haft mina tvâ första framträdanden pâ mycket länge, nu är det bara resten av veckan som gäller.


Tacksam

Idag är jag tacksam över det finaste som man kan ha, Barn.
 
Vâr städerska har idag berättat att läkarna rekomenderar abort dâ barnet inte kommer överleva mer än en till tvâ veckor efter födseln.
En vän till Marco förlorade nästan bâde mor och barn vid födseln och ber nu om blod dâ barnet behöver genomgâ en svâr operation.
En vän förlorade idag sin dotter vid födseln, en dag som ska vara den lyckligaste.
En bekant har en svârt sjuk dotter och behöver special maskiner sâ hon kan andas.
 
 
Ibland fâr jag dâligt sammvete pâ hur arg jag kan bli när dom inte lyssnar, hur det riktigt kokar om mig pâ morgonen när vi ständigt är sena till skolan. Jag funderar dâ pâ om jag inte borde lugna ner mig lite och vara med tacksam, men jag mâste ocksầ sätta gränser, vilket kan betyda att man blir arg.
Det kan behövas för att mina barn ska kunna växa upp och veta vad som är rätt och fel och med förhoppningsvis kunna hjälpa andra.
 
Jag är tacksam för mina smâ monster och hoppas att dom fortsätter förra mycket liv.
 
 

Trött

Jag är trött och åter trött, efter det ryggskottet försvann så lyckade jag häromdagen vakna med nackskott (heter det så?). Jag är på riktigt uselt humör och mina två små monster gör allt för att inte underlätta det för mami, som tex sätta på sig sommar skor 5 minuter innan skolan börjar, hälla ett kopp te över sig två minuter innan skolan börjar, en hel juice över hela sig och vagn när vi måste gå halva stan runt i kyla och blåst. Favoriten är när dom skriker och skriker och varför inte skrika lite till både av glädje och för att vi är arga. Sen när det äntligen är helg så passar vi på att hoppas i mamis säng och slänga sig över henne för på morgonen gör det inte alls ont.
Men se så trött den ena kan vara, den andra lyckas jag iallafall få i säng vid 9, pust...

Solen skiner

Och vi lyckades med långpromenad och lek i solen, kort och gott lördagen var super mysig.
Söndag startade dock inte lika gott då Lia åter igen vill gå upp vid 06.00 dock inte på så bra humör idag.
Kiano väljer att vid 07.00 stå och hoppa i golvet och skrika högt att han ska absolut inte sätta på sig en tröja. Jag försöker 5 gånger berätta lungt för honom att vi ska nog inte skrika så mycket en söndags morgon då vi har grannar som vill sova, han lyssnar dock inte på mig och jag blir arg och lyfter upp mina armar axlar eller något liknande och sen kan jag inte röra mig mer. Med en smällande smärta i rygg - nacke en skrikande unge samt en mini unge som låter ännu högre så får jag smått panik och funderar på om vi inte blir vräkta snart?
Vår söndag vart inte så mycket roligare idag, Kiano har länge drömt om att vi ska leka inne och den önskan gick i uppfyllelse, Lia passade på och tog en tre timmars siesta.
Jag lyckades att sticka en halsduk, sy en molnmobil (för hand), göra en linssoppa och ta barnen till Ikea för lite efterrätt, tänk så mycket man hinner fast man har ryggskott.
 
 

utomhus

Den här bilden fick jag skickad till mig imorse efter gârdagens utomhus lek.
All vâr lediga tid tillbringas ut i bergen, parken, stranden eller bara promenader längst vattnet, det finns ingen bättre tid pâ ầret än just nu, dâ det är kallt att vara inne och 17 grader varmt ute med sol.