pssst,

har jag berättat att Lia fått en BabyWalker.



Klara färdiga

Klara med skolan och vi gör oss färdiga för parklek, det finns mycket spring i benen och detta problem löser vi med park och kompisar.
Skolan går bättre och Kiano hittar runt i alla korridorer och har visat stolt var dom har gymnastik och vart dom stora barnen äter, kompisar har han fått och har inga problem med att få vara med och leka, tror till och med att han lyckats fått en tjej beundrare.











Arg, besviken, orolig

kan inte riktigt sätta ord på hur jag känner inför Kianos skolastart?
Det har tyvärr inte börjat så bra och jag är inte nöjd med hur skolan hanterar att det kommer ett nytt barn i klassen. Andra dagen kom och halkstrumporna låg i ryggsäcken och jag lyckas få Kiano att gå och ställa sig i kön, det är bara det att han förstår inte riktigt hur det fungerar och ställer sig längst fram och virrar lite, tills en lärare mutar in honom mitt i ledet med en väldigt sur min, han kommer tillbaka till mig och vill att jag ska hjälpa honom. Gruppen går iväg och än en gång lyckas jag få Kiano att gå efter, men nu är det föräldrar som stoppar upp honom, för att dom måste pussa och krama sin barn en tredje gång, det tar stopp och Kiano tror att han ska stanna, hans klass och lärare försvinner och han står själv kvar på gården och undrar var han ska ta vägen. Dom har bett oss föräldrar att inte gå med i ledet, men när dom glömmer mitt barn ute på gården då skitter jag i alla regler.

Idag skulle vi testa åter igen och Kiano ville inte ställa sig i ledet om inte jag var med, jag lyckas få honom att gå lite och sen var hans klass borta igen, jag fick dra fram en gråtandes Kiano till dörren innan en lärare tar honom i sina armar, min tankte var att bara dom tar honom till rätt klass.

Idag har vi även varit på föräldrarintervju, då jag har tagit upp dessa saker. Kiano vet inte vad som gäller, han vet inte att han måste sätta på sig halksockor när dom har gymnastik, han vet inte i vilken kö han ska ställa sig, någon måste visa honom precis som vi vuxna.
Men vad som gör ondast är att han lärare viste inte förrän i måndags (samma dag som dom började) att Kiano skulle börja i hennes klass, hon viste inte ens vem Kiano var.
Där har vi lämnat vårt barn ute på skolgården då vi har ett informationsmöte, för att sedan lämna skolan och komma tillbaka fyra timmar senare. Ingen vet vem Kiano är!
Hur ska jag kunna känna mig säker att lämna Kiano till människor som inte har någon koll, hur ska jag känna mig säker när dom går på utflykter?
Dessutom ser jag hur mycket han ligger efter sina klasskamrater, hans lärare skulle idag vissa skillnaden på Kiano och den bästa eleven, den eleven kunde rita allt inom linjer, skriva hela meningar om vad hon gjort i sommar, vet inte hur detta skulle få mig att må bättre. Kiano kunde inte ens skriva sitt namn och det kan alla andra.

Skuldkänslorna kommer och jag känner att det är mitt fel, hade jag bara låtit honom börja i skolan förra året så skulle inte något av detta ha hänt. Men jag tycker verkligen inte att han var redo och han hade börjat skolan samma dag som Pappa åkte till Afghanistan, kunde ha blivit riktigt kaos i huvudet. Men stackaren kan knappt sitta still på lektionerna samt minst i klassen och redan efter. Min ide var att han skulle ha gått med dom som är tre år, men enligt läraren så enligt lag så får man inte vänta ett år?
Vi får pröva oss fram och hoppas att han lär sig snabbt, vi får göra egna hemläxor så att vi kommer ikapp.

Sommarlovet är slut

och första skoldagen har kommit. När vi äntligen har hittat lite rutiner i vårt sommarlovshäng så ska allt vändas upp och ner med nya rutiner, rutiner då man måste passa tider.

Kiano började sin dag med att fråga om han bara kunde få sova lite till, tills han kom på att han skulle ju till SKOLAN!
Riktigt spänd och höjdpunkten var att få prova toaletten och tvätta händerna i det låga handfatet och ute på gården fanns det en kran med vatten som man inte behövde en mugg för att få dricka.

Då Kiano börjar med klasskamrater som redan gått ett år så hade han svårt att hitta nya kompisar, han berättade att ute på gården hade funnits många barn som lekt men inte så många som ville leka med honom, många hade varit arga och han var tvungen att bli arg flera gånger för ingen ville leka. Han hade blivit slagen två gånger i huvudet (undrar hur många gånger han slog någon?). Man måste vara tyst när man går i trappan men att man hörde mycket ljud ändå, han har också berättat att man behöver inte ta med leksaker för det finns många saker att välja på.

Tyvärr var det extremt dålig information för oss föräldrar som har börjat ett år senare och har noll koll, att barnen skulle vara hela dagen vart som en liten överaskning och att Kiano behövde ha med sig mellanmål visste jag inget om. Kiano hade för mycket nerver imorse och kunde inte äta något till frukost och just av denna anledning hade jag lagt ner fem mariekex och en tetra med chockladmjölk, hur nu ett barn ska kunna överleva på detta mellan 9-14?
Imorgon är vi mer förberedda och Kiano har beställt en sandwich med bacon.
Överaskning nummer två är att imorgon ska dom ha gymnastik och dom ska ha mundering på när dom kommer till skolan och halkstrumpor i en plastpåse, hmmm inga halkstrumpor i rätt storlek. Tur att vi har träningskläder och skor men strumpor, jag har åkt Palma runt för att tillslut hitta ett par tjocka monster strumpor med halkskydd.



RSS 2.0